Hagia Sofia; inträdesavgift, öppettider, hur man tar sig dit, vad man kan se?
Hagia Sofia, Hagia Sophia (vilket betyder “Helig Visdom” på grekiska) är ett av de mest betydelsefulla arkitektoniska mästerverken i historien och en av de mest besökta turistattraktionerna i världen. Hagia Sofia är den första katedralen i världen och ligger i Istanbul, Turkiet. Den är också den första kyrkan med en stor kupol på en icke-cirkulär plan. Byggd år 537 e.Kr., har Hagia Sofia varit en symbol för Romarriket, Bysans, Osmanska riket och moderna Turkiet i över 1500 år. Fram till år 1453 tjänade den som en ortodox kyrka och ekumeniskt patriarkat i Konstantinopel, och därefter som Osmanska rikets kejserliga moské i fem århundraden.
Biljetter; pris, köer och väntetid
Du kan köpa biljetter från biljettkioskerna på Hagia Sofias sjösida. Huvudingången är reserverad uteslutande för muslimska besökare som vill be inuti. Priset för vuxna är 25 €. Biljettkioskerna vid Hagia Sofia är ofta mycket trafikerade, särskilt på helger och när kryssningsfartyg är i stan; väntetiderna kan uppgå till 1-2 timmar.
- Snabbåtkomstbiljett till Topkapi-palatset + ljudguide
- Guidad tur till Topkapi-palatset + Hagia Sophia + Basilikacistern
BE OM EN LICENSIERAD GUIDE ∇
Ange ditt namn, mobilnummer, e-postadress, datum och antal personer i meddelandet.
Inträdesavgift för Hagia Sofia
Från och med september 2024 är inträdesavgiften till Hagia Sofia 25 €. Biljetten kan också betalas i turkiska lira eller med kreditkort. Med denna biljett kan du besöka galleriet på den övre våningen, som erbjuder en vy över hela byggnaden ovanifrån. Bottenvåningen är reserverad för böner, och muslimer som kommer för att be har fri tillgång till detta område. För medborgare i Republiken Turkiet är avgiften för att besöka det övre galleriet 800 turkiska lira.
Öppettider och dagar
Vilka är öppettiderna för Hagia Sofia-moskén? År 2024 är museidelen (övre våningen) av Hagia Sofia-moskén öppen för både lokala och internationella turister varje dag i veckan från 09:00 till 19:30. Bönerummet är dock öppet dygnet runt.
Biljetter utan väntan till Hagia Sofia
Om du vill gå in i Hagia Sofia utan att vänta i timmar vid biljettluckan kan du köpa en biljett utan väntan här genom att betala en liten extra avgift. Visa helt enkelt QR-koden som skickats till din telefon vid ingången.
Var ligger Hagia Sofia och hur tar man sig dit?
Adress: Hagia Sofia (Ayasofya-i Kebir Cami-i Şerifi), Sultanahmettorget (Sultanahmet Meydanı), 34122 Fatih/Istanbul, Turkiet. Telefon: +90.0212 522 17 50.
Hur man tar sig dit: Hagia Sofia ligger på den historiska halvön i Istanbul i distriktet Sultanahmet. Du kan ta dig till Hagia Sofia med spårvagnslinje T1 (hållplatserna Gülhane eller Sultanahmet) eller med Marmaray-tunnelbanan (station Sirkeci). Det är 10 minuters promenad från Gülhane, 2 minuter från Sultanahmet och 15 minuter från Sirkeci-stationen.
En kort historia om Hagia Sofia
Hagia Sofia, som byggdes tre gånger på samma plats, är den största kyrkan som byggts i Konstantinopel (nuvarande Istanbul) av det östromerska riket. Den sista versionen, känd för sin storslagenhet, är den som finns idag.
Första kyrkan (360 e.Kr.): Den första Hagia Sofia, känd som Megale Ekklesia, byggdes år 360 e.Kr. under kejsar Konstantins regeringstid. Denna ursprungliga byggnad med ett trätak och en basilikal plan förstördes under ett inbördes uppror år 404 e.Kr., utlösta av konflikter mellan kejsarinnan Eudoxia och patriarken Johannes Chrysostomos. Även om inga rester av den första kyrkan har överlevt, tros tegelstenar märkta med “Megale Ekklesia”, som förvaras i museets lager, komma från denna ursprungliga struktur. En mosaik som avbildar patriarken Johannes Chrysostomos kan ses på den norra tympanonväggen i dagens Hagia Sofia.
Andra kyrkan (415 e.Kr.): Den andra kyrkan, uppförd på order av kejsar Theodosius II, återuppbyggdes år 415 e.Kr.. Denna byggnad, känd för sin basilika plan med fem skepp, ett trätak och en stor entré, förstördes under Nikaupproret, ett massivt uppror mot kejsar Justinianus den 13 januari 532 e.Kr. Några rester av denna struktur har överlevt, inklusive marmortrappor, kolonnfundament och reliefer med lammsfigurer som symboliserar apostlarna, samt friser från byggnadens monumentala port (propylon).
Nuvarande Hagia Sofia (537 e.Kr.): Den nuvarande Hagia Sofia, ett betydande arkitektoniskt underverk, uppfördes på order av kejsar Justinianus I. Byggnaden övervakades av två framstående arkitekter vid den tiden, Isidoros från Miletos och Anthemios från Tralles. Enligt historikern Procopius började byggandet den 23 februari 532 e.Kr., och förvånansvärt nog var byggnaden klar på bara fem år och öppnades den 27 december 537 e.Kr..
Historiska källor anger att när Hagia Sofia invigdes, ska kejsar Justinianus ha gått in i den storslagna byggnaden och utropat: “Tack Gud för att du gav mig möjligheten att skapa en sådan plats för dyrkan.”. Han ska också ha sagt: “Salomo, jag har överträffat dig,” med hänvisning till det berömda Salomos tempel i Jerusalem. Dessa uttalanden återspeglar både hans stolthet över att ha uppnått en sådan arkitektonisk bedrift och byggnadens religiösa betydelse.
Mer information
Hagia Sofia är erkänd som en av de äldsta katedralerna och förblev den största i världen i nästan ett årtusende efter dess uppförande. Den tjänade som en helig plats i århundraden, och dess betydelse varade även efter att Mehmed Erövraren erövrade Konstantinopel. Den fungerade som kyrka i 916 år och som moské i 482 år, förutom under perioden mellan 1204 och 1261, när korsfararna under Latinska riket förvandlade den till en katolsk katedral. Mehmed Erövraren, känd för sin respekt för olika religioner och kulturer, såg till att Hagia Sofia och andra bysantinska byggnader bevarades. Trots att han lade till en minaret och islamiska inslag, bevarade han också de ovärderliga bysantinska mosaikerna och förstärkte byggnadens struktur för att bättre motstå jordbävningar.
På 1500- och 1600-talet tillkom en mihrab, predikstol och två loger för muezzinen och sultanen (maksure). Under den osmanska perioden omvandlades Hagia Sofia till ett komplex, som inkluderade fyra minareter, en madrasa, en skola, fontäner, solur och ett rum för förvaltarna, byggda utanför byggnaden under olika perioder.
Hagia Sofia omvandlades till ett museum år 1935 på order av Mustafa Kemal Atatürk (grundaren av det moderna Turkiet) och genom ett beslut av ministerrådet.
Inredning
Kejsar Justinianus I strävade efter att göra Hagia Sofia till en symbol för enastående prakt och storslagenhet. För att uppnå detta beordrade han att de finaste arkitektoniska elementen från hela sitt imperium skulle samlas för dess konstruktion. Pelarna och marmorerna som användes i Hagia Sofia fördes från ruinerna av antika städer över hela Anatolien och Syrien, inklusive kända platser som Aspendos, Efesos, Baalbek och Tarsus. De vita marmorerna hämtades från ön Marmara (Prokonnesos), grön porfyr från ön Euboia, rosa marmorer från Afyon och gula marmorer från Nordafrika.
Färgade marmorbitar skars noggrant i symmetriska former för väggbeklädnaderna, vilket ökade interiörens dekorativa rikedom. Dessutom integrerades gröna pelare från Artemistemplet i Efesos och åtta porfyrpelare från Egypten i skeppen och under halvkupolerna. Hagia Sofia rymmer totalt 104 pelare, varav 40 finns i den nedre galleriet och 64 i det övre galleriet, som alla bidrar till byggnadens storslagenhet och arkitektoniska briljans.
Vad man kan se inuti Hagia Sofia
Kupolen
Den mest betydande innovationen i Hagia Sofias arkitektur är dess dimensioner. Byggnaden är större än vanligt för en kyrka, med en kupol som dominerar strukturen, känd för sin storlek och höjd från marken.
Vid byggandet av Hagia Sofia användes huvudsakligen marmor, sten och tegel. För att öka byggnadens jordbävningsresistens användes specialtillverkade lätta och robusta tegelstenar från jorden i Rhodos, för att förhindra dess kollaps vid seismiska händelser.
Mosaiker och fresker
Hagia Sofia är känd för sina utsökta mosaiker, skapade under olika perioder, som bidrar betydligt till dess estetiska och historiska värde. Bland dessa mosaiker är de mest betydande och äldsta exemplen belägna i narthexområdet. Dessa tidiga mosaiker är särskilt anmärkningsvärda för sina anikoniska (icke-figurativa) mönster, en karaktäristisk egenskap för den tidiga bysantinska perioden. De intrikata detaljerna och konsten i dessa mosaiker speglar byggnadens rika kulturella och religiösa historia.
Under den bysantinska epokens ikonoklastiska period, som innebar förstörelse av ikoner och andra religiösa avbildningar, tros det att alla figurativa mosaiker i Hagia Sofia togs bort. Mosaiken som sitter på apsens tak, representerar den första figurativa mosaiken skapad i Hagia Sofia efter slutet av denna ikonoklastiska period år 843 e.Kr., markerar en betydande förändring i bysantinsk konst och religiös politik.
Genom hela Hagia Sofia kan olika figurativa mosaiker som designats under olika perioder observeras. Dessa mosaiker är särskilt framträdande i det övre galleriet, på tympanonväggen, i narthexen, vid vestibulens ingång och i prästrummen. Mångfalden i stilar och teman för dessa mosaiker i olika delar av byggnaden återspeglar Hagia Sofias rika historiska och konstnärliga utveckling över århundradena.
Mer att se i Hagia Sofia-museet
- Ruinerna av den andra kyrkan
- Den unika kupolen och dess dekorationer
- Kejsarporten, Orea Porta (Vackra porten) och mosaiker
- Serafimänglar
- Sultanens loge (maksure)
- Predikstol/muezzins loge
- Åtta islamiska kalligrafiska paneler
- Svettande/önskekolonn
- Övre gallerier och mosaiker (stängda under en period)
- Bysantinska kapitäl med korgstil
- Kompositionen “Deisis” som visar Johannes Döparen och Jungfru Maria när de ber till Jesus
- Gravstenen för Enrico Dandolo, hertigen av Venedig, ansvarig för de förödande attackerna på Konstantinopel
- Himmel och helvete-portarna
- Mosaiker av Kristus Pantokrator
- Mosaiker som avbildar helgonen Ignatius, Linus och Ignatius Teoforos
- Mosaik som visar Jesus välsignar kejsaren Konstantin IX Monomachos och hans fru Zoe
- Två stora kuber av gåsberry-marmor i Bergama
- Vikinginskriptionen (stängd under en period)
- Biblioteket byggt av Sultan Mahmud I år 1739
- Dopkapell
- Sultangravar